Medverkan i Strömsö

Strömsö kom och gjorde ett reportage om självhushållning hemma hos oss. Vilket va jättespännande att medverka i. En hel eftermiddags filmande blev ett 4 min klipp. Klippet är lite lifestyle inspirerat, framkommer kanske ingen matnyttig info om självhushållning. Men man ser lite hur vi har de, och hur jag låter. Är du nyfiken så kan du se klippet här.

Första frosten och ny odlingsbädd

 Här växte tidigare våra bönor, men fru frost bestämde sig för att komma i natt och tog dem, likaså  zucchinin och frilandsgurkorna frös bort. Jag slet bort de frysta växtdelarna, och rensade. Nu återstår det att vintertäcka ytan, för att öka mullhalten, mata maskarna och förhindra ogräs från att sprida sig.

Som vintertäckning använder jag halm, löv, och diverse trädgårds avfall. Som en trädgårds kompost men didekt i kökslandet.

De frysta zucchini plantorna, gurkorna och bönorna, blir till ny jord i pallkragar, blandat med diverse skal, äppelskruttar, löv, strö och dynga från hönshus, kanin och får. Detta blir till jord, och perfekt att odla i nästa år. I botten på pallkragarna (som jag satte direkt på gräset), la jag ut tidningspapper. Här blir nästa års gurkodlingar.

Skönt att detta odlingsår börjar ta slut, så man får börja planera inför nästa :).

Misslyckad lökskörd går att använda ändå

Jag lyckades fint med största delen av lökskörden i år, men de fanns en del lökar som fått angrepp av lökflugan och de går inte att torka. Man ser de genom att de kan finnas små hål i löken ( som en liten larv äter) och då skulle hela löken på sikt ruttna bort. Men om man märker att lökflugan varit i farten tidigt kan man ta tillvara löken genom att skala bort de dåliga partiet. Sedan är de bara att hacka löken och frysa in den. Super smidigt att ta fram dagar när man har brottom och ska fixa maten, bara att slänga i stekpannan.

Rapport från trädgårdslandet

 Okej de är väl dags att damma av den här bloggen, och köra igång efter en tids baby ledighet. 

Även om bloggen har vilat har ju livet o trädgårdsarbetet rullat på i sin takt.

Så här såg växthuset ut i början av juni.

 I kökslandet växer de för fullt.

De har varit ett utmanande år att odla kål. Med massinvasion på kålmalar och andra skadedjur som åt upp alla mina kålsorter ända till rotstammarna. Så ja struntade i att plantera ut broccoli, blomkål och brysselkål i år. Men grönkål och vitkålen planterade ja ut. De fick angrepp men tog sig efter ett tag, då de fick växa till sig. Hade dem under fiberduk vars kanter jag grävde ner i marken. Vitkålen var dessutom inbäddad i smutsig kasserad fårull, för att kväva ogräs och samtidigt gödsla kåtplantorna. När de regnar på  den smutsiga ullen frigörs urin och gödsel och tillför kålplantorna gödsel. Men jag har även gödselvattnat kålplantorna med en blandning av hönsskit och vatten. Till all lycka blev de fina frodiga kålhuvuden.

 Mellan grönkålsplantor har jag tagetes och brevid ringblommor, de ogillas av skadeinsäkter, så angreppen minskar.

 Löken har trivts i år och vi fick den största lökskörden hittills.

Så åtminstone har vi lök att äta i vinter.

Livet hos bonden

 Så här har vårt liv sett ut den senaste tiden. De har såklart varit skördetid, som är en intensiv period för oss. Därav tystnaden här.

Vi håller som bäst på med att ta upp morötter, rödbetor, kålrot och palsternacka. Allt ekologiskt odlat såklart :).

I bland är jag med och hjälper. Ibland får barnen hänga med i traktorn. Fikapauserna behövs för att orka vidare, så att serva med varm mat och fika hör vår vardag till. Men visst är det ändå mysigt att fika ute på fälten.

Nu börjar allt bärplockande, syrning och tillvaratagning av årets skörd vara till ända.

De känns så skönt och lyxigt att ha 3 fulla frysar med egna läckerheter. 

Frysta hela bär har vi, 30 liter jordgubbar, 25 liter blåbär, 8 liter hallon, 10 liter lingon, svartvinbär, rödvinbär, krusbär, äppelmos och saft från 3 stycken saftmajekok. Sedan finns där också förvälld egen odlad broccoli, egen vitkål, egna bönor 15 liter, tillbytt zucchini, egen persilja,egen dill, egen tomatsås,egen grönkål, samt ett hem styckat får och en del eget nötkött från i våras när vi tog tillbaka kött från slakteriet. 

Bären räknar jag skall räcka till våren. Grönsaker (förutom potatis, sallad, tomat och gurka) har vi året om. Men köttet lär nog ta slut i vinter trots att vi äter mycket vegetariskt. Men då brukar vi köpa hem kött och potatis från någon lokal ekologiska bonde.

Så förhoppningsvis lär vi inte svälta i vinter heller. 

Skörd trotts allt

 Tack vare den varma hösten blir skörden någorlunda i år ändå. De trodde jag inte i augusti.
Men man ska inte ropa hej i förväg, för plötsligt så händer det. Till och med brysselkålen är på gång. Ett av mina experiment i år, som jag tvivlade på ganska långt. Men med extra nässelvatten gödning här på höstkanten så har den tagit fart och börjat bilda små kålhuvuden som snart är klara för skörd. Men de som är bra med brysselkålen är att den är väldigt härdig för kyla. Så den borde kunna skördas långt in på hösten. Mums, snart får man avnjuta smörkokt brysselkål.

Till ock med störbönorna hann leverera. 

 Spritstörböna är årets experiment. Nu måste jag bara fundera ut hur jag ska ta tillvara och lägga in den. Någon som testat, och kanske kan dela recept?

Blauhilde Purpurstörböna, är en ny favorit. Den tog länge på sig att bli klar, men ack va de var värt det. För titta vilka skönheter hon levererar.

  Tyvärr måste man bara lätt koka bönorna i 1 min, annars tappar de sin fina purpurfärg.
Men dessa är så vackra att de kunde vara enbart för skådebröd. Kanske man borde göra en bönpergola någonstans på gården?

 Grönkålen som aldrig gör en besviken är vacker i år med tillsammans med tagetes. Red Russian är en mildare lila aktig grönkål, men skadedjur verkar föredra den också. Jag gillar den "vanliga"grönkålen bäst.

 I växthuset håller de sista tomaterna på att mogna. De som inte hann bli klara kokade jag till tomatmarmelad och en del gröna får mogna innomhus tills de blir röda och klara. Har också kokat röd tomatsås i mängder.

Igår började jag riva upp de gamla ogräsbevuxna  jordgubbslandet. Aldrig mera plast under jordgubbsplantorna säger jag bara, jisses vilket slit de var att få bort det. Dessutom vill jag inte behöva slänga en ogräsbevuxen plastmatta vart fjärde år. Sådant slöseri tär på mitt miljömedvetna samvete. Hönsen har börjat krafsa upp jorden, nu är det dags för mig att gräva bort de gamla plantorna, ta bort allt rotogräs, gödsla och vintertäcka med halm och trädgårds avfall, för att få bli till nästa års kålland. Totalt har jag slitit bort 20 kvm jordubbsland i år, så nu blir det att anlägga ett nytt jordgubbsland.

Dags att ta på sig arbetskläder och gå ut och motionera med spaden. Vem behöver åka på gym som har ett trädgårdsland? Kroppen mår bra av riktigt jobb, plus att man får både nytta och nöje i samma veva.

Slakt

Obs! Detta inlägg är inte ämnat för den känsliga.

Okej, nu för någon vecka sedan hände det. Vår första fårslakt. De gick bra. Eftersom vi hade hyrt in oss i våra kompisars hage, hade vi inget emotionellt band till fåret.

(Bilden är från i våras, när jag var på en stycknings kurs).

Tog inga bilder vid tillfället, kameran hade jag glömt hemma. Antar att jag var för fokuserad vid uppgiften med avlivningen. Vi hade en jägare till hjälp med att skjuta ett skott i fårets huvud, då föll den ner till marken. Sedan skar han ett snitt i halsen för att tappa ur blodet. (De sprattlar en del efter, pga. muskelspänningarna, men de är redan dött vid de här laget). Efter det tog han upp buken och tog ut innälvorana, samt skar av skallen. Sedan skar vi upp snitt vid bakbenen och drog ner skinnet, hängde upp fåret i snaror i taket, och började lossa skinnet ytterligare. De går nästan att dra av skinnet, lite får man peta med kniven på vissa ställen. Ska man spara skinnet bör man komma ihåg att avlägsna svansen och kloaken.

Skinnet tog jag till vara och saltade in med fint havssalt. De går åt 4kg salt per fårskinn. Sedan vek jag ihop skinnet som ett kuvert. Långsidorna först och sedan kortsidorna. Sedan rullar man ihop det och förvarar det i ett kallt uthus på en lastpall. På detta sätt ska skinnet kunna bevaras i något år innan man garvar det. (Jag har tänkt naturgarva det, förhoppningsvis på en kurs som eventuellt blir av nästa år).

Vi lät fåret hänga i två dygn i en källare som hade kring 13-14 grader.

Lika finstyckat som på kursen blev det inte. Men fullt dugliga köttstycken fick jag fram.

2st frambogar,  2 st ytterfile, 2 st innerfile, sadel, 2 x ytterlår och innanlår, fransyska och rostbiff lät jag sitta ihop så tillreder jag dem samtidig och på så sett får en större mängd kött till kommande festmåltider. Läggen, och nacken blev till sopp kött. Resterande blev maletkött.

Uppskattningsvis borde vi ha ca. 40 kg fårkött i frysen nu.

Till nästa gång ska jag investera i en stycknings kniv, och en grensax så att man enklare kan knipsa av revben. ( En sådan kan man även använda sig av till tuppslakt).

Ber om ursäkt för mitt grova språk i detta inlägg, och det morbida över texten.

Har någon av er slaktat och styckat kött? Vilket/ vilka djur va det?

Odlingsåret 2015

Odlingsåret 2015 blev en besvikelse. Den kalla sommaren har satt tydliga spår av misslyckanden i odlingen. Det som har växt bra är dillen, persiljan , salladen, och vitkålen. ( Morötter och rödbetor som är vårt leverne har växt bra, men långsammare än en vanlig sommar).

Mindre lyckat eller totala floppar i år är butternöt pumpa, som inte lär hinna få någon frukt innan frosten. Isbergs salladen som jag hade i en djupsäng utanför det inhägnade trädgårdslandet har våra 18 hönor kalasat på. Den hade jag ju tänkt till höst förvaring. Lärdom till nästa år är att avgränsa hela trädgårdslandet från hönorna.

Här är den forna isbergssalladen. Som tur har de låtit den övriga salladen vara ifred.

I växthuset kommer det en del tomater, men inte lika mycket som jag hade hoppats på Jag var för sent ute med att ta bort tjuvskott som tog mycket näring från plantorna. Bättre att ha mindre stjälkar med blommor på så plantorna kan koncentrera sig på att ge mer frukt. En till lärdom.

22 fin fina vitkålshuvuden får jag i alla fall vara stolt över, de lär väl räcka en bit in på vintern i alla fall.

Broccolin har växt dåligt i år på grund av den kalla sommaren. Brysselkålen har ännu inte get några små kålknoppar. Likaså bönorna och zucchini är ett fiasko i år. Är glad om vi får någon skörd alls av dem i år.

Här är hälflen av odlingarna som jag inhägnat från hönsen.

Här är mitt experiment potatisland. Jag slängde ut potatisar i jorden utan att gräva ner dem. Sen la jag tjockt med halm på. Men jag glömde gödsla, de var väl det största misstaget eftersom det var nybryten mark som ej hade odlats på tidigare. Men kanske vi får nypotatis till september. Nästa år odlar jag nog potatis på gammalt hederligt vis.

3 nya kycklingar har kläckts. Vi har nu vi minst 5 tuppar som bör slaktas i höst, och ett får. Så vi lär ju ha kött, kål,vitlök, lök, morötter, rödbetor, och bär i alla fall att äta i vinter. Alltid något. Men lite besviken är jag nog över den dåliga skörden iår. Men bättre lycka nästa år. 

Bäääbisar

Här är vårt nyaste tillskott, en bäääbis. Vi ville gärna ha får i sommar men kunde inte sätta dem i vår egna hage för att den var alldeles ny sådd, då skulle fåren ha trampat sönder gräset direkt och inte haft tillräckligt att äta. Som tur var fick vi hyra in oss i våra vänners hage.  Så nu får alla fåren äta sig mätta tills hösten, för då väntar slakten.

Gick en styckningskurs och korvkurs i vintras så jag borde vara någorlunda förberedd då domedagen kommer för den lilla stackaren. Kommer även att ta tillvara fällen och naturgarva utan kemikalier. Så även om de låter som ett grymt öde för denna stackare så kommer han att få en lycklig sommar, och sedan kommer allt att tas tillvara på bästa vis. I vissa fårfarmar tar man inte tillvara all ull eller skinn, så på så sätt känns det mera etiskt att ha djur som man slaktar och tar tillvara allt på djuret. För då har man inte tagit livet av djuret helt i onödan.
 

Zero Waste alternativ

Tänkte berätta om mina små förändringar i vardagen mot en zero waste livsstil.

Först ut är denna fina rakhyvel. En sådan som jag minns att min morfar stod och rakade sig med, och hur jag fascinerat stod och beundrade. Nu har jag skaffat en åt mig själv, till mina lurviga ben. Feminist som jag är så tycker jag att håriga ben eller armhålor är inte så farligt .Vintertid rakar jag dem aldrig, hua... va äckligt tänker kanske någon. Men det som inte syns, finns inte. Eller hur var det?

Men sommartid vill jag ta bort vinterlurvet när jag ska leka valross på stranden med barnen. 

I några år har jag nött på samma engångrakhyvel, eller tjuvlånat makens. Av ren ovilja att införskaffa nya i plast. Ifjol testade jag koka en sockerlösning för att vaxa benen, och använde bomullstyg att dra bort håret med, men det funkade sådär.

Men för en tid sedan hittade jag äntligen en Finsk webbshop som sålde dessa gammaldags rakhyvlar i metall med utbytbara rakblad. Perfekt, äntligen ett hållbart alternativ till mitt hår bekymmer. Den funkar faktiskt så bra som den ser ut. Vill man ha rakkräm kan man använda olivolja eller kokosolja, eller bara tvåla in benen och smörja in dem efteråt.

Härifrån hittade jag denna. De in gick inga rakblad, så kom ihåg att beställa dem med om du är sugen på att testa.

En annan sak som vi slutat köpa i år är hushållspapper eller servetter.

Istället använder vi kökshandukar (när barnen spiller ut mjölkglasen) eller loppisfyndade servetter att torka små och stora munnar med. De ligger i en fin trälåda i köksfönstret så nära till hands när olyckan är framme. Sedan är det bara att slänga i tvätten. Jag stryker dem inte, bara skakar och drar ut dem direkt efter att jag tagit dem ur tvättmaskinen, sedan hänger jag dem på tork. Om de nu motförmodan lämnar några skrynklor tycker jag de inte är så himla farligt. 

 En tredje sak jag blev lycklig över att hitta var en tandkrämstub i metall. Som då är återvinningsbar när man har använt upp tandkrämen (förutom korken i plast). Konstigt vad det kan vara glädjande att hitta plastfria alternativ.

En fjärde sak som minskar sopberget här hemma är menskoppen. I så många år har jag funderat på att skaffa en men inte kommit mig för.  Förrän i år. Nu tänker jag bara att varför skaffade jag inte den tidigare de här är ju århundradets nästan bästa uppfinning ( i alla fall för oss kvinnor). Bara man lär sig tricket med att sätta in den och ta ut den, är den smärtfri och behändig. Väl på plats känner man inte av den. Den går till och med att sova med. De första dagarna när man har rikligare blödningar kan man ha en tvättbar tygbinda i trosan. De övriga dagarna är det inget problem med läckage.

Yes, några små steg i taget mot mindre skräp.

Gör egna miljövänliga diskmaskinstabletter

Diskmaskinstabletterna som jag brukar använda ( Ecover) tog slut, ock när man blir tvungen att köra 160 km (fram och tillbaka) för att få tag på de rätta diskmaskinstabletterna så gör man det inte. Då finns det ju ingen lönsamhet i att köpa miljömedvetet (annat än för den egna hälsans skull) om man nu ska åka så långt bara för en produkt. Så då får man lov att bli lite innovativ och surfa fram ett alternativ istället. Jag hittade på ett sätt att göra egna miljövänliga diskmaskinstabletter.

Men för att kunna göra diskmaskinstabletter behövde jag göra Natriumkarbonat (kristallsoda) av natriumbikarbonat (matsoda). Detta kan man enkelt göra genom att upphetta natriumbikarbonat i ugnen på 200 grader i ca. 10-15 min , rör om nu som då med en slev. Då förlorar den bi (et) som blir till gasmolekyler. Här hittar du en bra kemisk beskrivning om du inte tror på mig.

För att vara säker på att man fått fram natriumkarbonat kan man använda kokt rödkålsvatten som pH indikator. Först löser man upp lite natriumbikarbonat i lite vatten och häller i rödkålsvatten, då bildas en blålila färg, sedan gör man lika med natriumkarbonaten som varit i ugnen och då borde en grönaktig färg ha bildats (om inte, ha natriumbikarbonaten en liten stund till i ugnen).

(På bilden syns det inte så bra men den till höger skiftade mer i grönt).

Nu i efterhand hittade jag kristallsoda att köpas här i en bybutik nära mig (Oravais livsmedel), så nästa gång slipper jag göra detta, men ville ändå dela med mig av mitt experiment om någon av er kan ha nytta av det.

Här hittade jag receptet på diskmaskinstabletterna (superbra blogg, med suverena gör det själv recept).

1 1/2 dl natriumkarbonat( kristallsoda/tvättsoda)
1 1/2 dl natriumbikarbonat (matsoda)
1/2 dl citronsyra ( hittade i skafferiet men har köpt det på apoteket)

Kan vara bra att ha skyddsglasögon, handskar och munskydd. De är inte giftiga ämnen men de kan vara irriterade för luftvägar och slämmhinnor.

Blanda en bunke. Spruta försiktigt med lite vatten i en sprutkanna, rör om, spruta lite till. Tills du märker att du kan forma pulvret till en klump i handen. Klicka ut i en iskubsform. Låt torka några timme innan du stjälper ut dem. Härifrån har jag köpt en rostfristål iskubsform.

För mig lämnade det pulver över som jag använde som diskmaskinspulver. Så nästa gång jag gör detta tror jag att jag skippar att göra tabletter och använder receptet till pulver.

Så enkelt, och vet ni. De funkade utmärkt. Disken blev ren!

Dags att tappa björksav

Varje år denna tid brukar vi tappa björksav.

Vi gillar den kalla lite söta saften.

Vår fyraåring tycker de är hemskt roligt att stoppa munnen nära och fånga dropparna med tungan.

Vår yngsta dotter blev döpt för 2 år sedan. Då fick vi den lite halvgalna idén att döpa henne i björksav. Prästen tyckte de var ok, så vi fick göra det :).

Detta år borrade vi ett hål i en björk vi tyvärr måste fälla här på gården. Annars är det bättre att snitta av en kvist och hänga en flaska på, de skadar trädet mindre.

Ett år tappade vi 20 liter. Då kokade jag sirap av 10 liter björksav, en hel dag tog det, men det gav bara 1/2 dl björksirap. Så frågan är om det är värt att göra det?

Frisk färdigsötad sockerdricka, bättre och nyttigare än Pippis sockerdricks-träd om man frågar mig.

Planer inför årets odlingar

Här är en del av årets fröbeställning. Jag fick frö eufori när jag skulle beställa så jag har mängder av fröer i år ( troligen mer än vad som får plats). Men i år har jag tänkt utvidga odlingarna mer med både en djupsäng och en till special bädd som jag eventuellt skriver om senare. Så jag hoppas med hjälp av stafett odling att allt ska rymmas ner i jorden. Stafettodling är när man för odlar plantor så att man alltid har något att sätta ut när man skördat och det uppstått ett tomrum. Allt ska utnyttjas maximalt har jag tänkt mig.

De känns gott att kunna drömma sig bort till odlingssäsongen när snöflingorna seglar ner mot marken, och den sega vintern kom tillbaka igen (på finska beskriver man det enklast med ett ord takatalvi).

Årets odling ska bestå av:

Bönor: Störspritböna, Störaxböna, Störskärböna, Vaxböna, Brytböna, Bondböna, Spritböna.

Störbönorna ger förhoppningsvis stor skörd på liten yta. Två sorters bondböna Witkiem och Express tänkte jag samodla mellan potatisen. Bönor är något som absolut måste finnas i en självhushållnings köksträdgård, de är utmärkt att förvälla och frysa in, syra eller konservera.

Sen det ändra stora jag satsar på är 

kål: Blomkål, Broccoli, Vitkål,Spetskål, Brysselkål och Rödkål, Grönkål, Palmkål

Mellan kålplantorna tänker jag sätta ut tagetes plantor som jag förgror för att slippa en del skadedjur. Även ringblomma ska samodlas med grönkål.

Ärter är också en sak som jag vill ha mycket av så det räcker till infrysning.

Av rotfrukter är det bara majrova och havrerot jag tänkte testa för första gången på. De övriga vanliga rotfrukterna tar maken hand om och proffs odlar, så de slipper jag.

Squash,Vintersquash,Vinterpumpa och Butternutsquash är tänkta att odla för vinterrförvaring.

Varje år tvingar jag mig att gå på okänd mark och testa något nytt.

Ifjol blev det en besvikelse med svartrot, som jag ej kommer testa igen för det var inte lönt att odla de klena rötterna. I år tänkte jag testa Pac choi, Mizunakål och Bladamarant.

Hoppas att någon av dem blir nya favoriter.

Nytt för i år är också ett riktigt växthus som vi nu håller på att bygga. hoppas vi hinner få det klart snarast. För tomatplantorna står redan i kö på fönsterbrädan för att få inviga sitt nya växt paradis.

Givetvis tänkte jag även odla vanliga grödor som sallad, gurka, dill, persilja, vitlök, lök och purjolök. 

Nu hoppas jag bara att jag orkar gräva nya bäddar, får rum med alla frön och att vi får vara friska så man orkar med allt jobb som odlingarna innebär. Men så länge man har hälsa så är det för mig ingen börda, utan något jag njuter av , som ger mig glädje och energi. Jag gillar att jobba med kroppen tills svetten lackar, och se de lilla fröna jag sått börjar gro och växa sig stora. Sedan att få skörda och äta grödorna man pysslat om är för mig total lycka.

Oj oj oj, vad jag längtar tills jorden reder sig och man får börja skita ner sig  igen :).

Naturfärgatgarn

 De senaste veckorna har jag snöat in mig på naturlig färgning av garn och tyg, med hjälp av sådant man har i skafferiet.

Dessa garner har jag färgat själv med sådant som normalt sett skulle åkt i komposten eller hällas ut i vasken.

Garn från vänster: Det gula garnet är betat ullgarn färgat med kokt rödbeta. Det beigea garnet är färgat på obetat ullgarn med gula lökskal. Det grå garnet är färgat på obetat ullgarn med blötläggnings vattnet av svarta bönor, och uppkokta vattnet av svarta bönor. Det ljuslila garnet är obetat ullgarn färgat med uppkok av ett halvt rödkålshuvud. Det vita garnet är obehandlat. Garnet köppte jag av en lokal fårbonde via Reko ringen.

Till färgningen har jag användt ca. 4 l vatten och låtit garnet plus färgvätskan dra i 4-6 dagar i en tät sluten glasburk. Därefter har jag tvättat upp garnet i kallt vatten.

Jag tycker själv att de naturliga färgerna blir så himla vackra, och underbart att veta att de är gjorda av en själv med minsta möjliga skadliga påverkan av miljön.

Boken som fick mig att uppslukas i färgandets värld är Naturlig färgning av Lina Sofia Lundin.

Denna underbara bok kan jag varmt rekomendera.

Nu ska jag experimentera vidare med olika betningsmetoder ( som gör att färgen fäster bättre) och färga om både tyg och loppisfyndade kläder. Sådant här går jag verkligen igång på.