tisdag 30 september 2014

Lagring av äpplen






Jag tycker den här årstiden är fantastisk när man inte behöver köpa frukt eller grönsaker, man får bara gå förbi frukt- och grönsaksdisken i butiken. I sitt stilla sinne räcker man långfingret åt alla stora handelskedjor och säger. Haha... jag behöver inte era grönsaker eller frukter, jag har mina egna! Eller svärmors äpplen är det om vi ska vara riktigt noga. Men vi har fått dem i alla fall :).

Men ett problem är att få den här tiden att räcka lite längre. Man måste helt enkelt se till att också lagerhållningen av ens eget Frukt och grönsaksbolag AB ska fungera.


 När man nu har gjort allt vad man kunnat av äpplena. Torkat, mustat, syltat, fryst. Återstår bara en sak kvar, nämligen lagringen.

Först och främst måste man plocka friska äpplen direkt från trädet, det duger inte med fallfrukt när man ska lagra. Äpplena ska helst vara bara nästan mogna för då håller de sig bättre.

Sedan finns det två sätt. Antingen kör man old school, och virar in äpplena var för sig i tidningspapper, lagrar i jordkällaren.

Eller så kör man på en ny variant som jag tror mera på.
Nämligen vakuum förpackade äpplen.

När äpplena mognar i syre avger de en gas som gör att de ruttnar fortare. Men genom att strypa tillförseln av syre förhindrar man denna process. Inom industrin har man gasfria lagringsutrymmen för äppellagring. Så varför inte efterlikna industrin.

Enklast sättet att göra syrefri lagring av äppel är att man vakuumförpackar dem i plastpåsar. Jag tog helt enkelt stora plastpåsar som jag packade äpplena i, sedan sög jag ut luften med damsugare, och knöt knut på påsen.

För att därtill göra lagringen mus säker satte jag äppelpåsarna i en plastlåda med lock på. Nu åker de ner i vår källare under köket. Tyvärr håller den inte lagom temperatur när de blir som kallast, så då hamnar jag flytta dem till vårt morotslager. Men har man en jordkällare som håller en lagom temperatur på runt 4 garder så går det alldeles utmärkt att förvara dem där.

Genom att de är förpackade ca 10 stycken i en påse gör att det är lagom mycket att ta upp.
Hahaha... nu lär vi ha äpplen till jul i varje fall.

söndag 28 september 2014

3 små dunbollar

 Jag har inte kunnat släppa tanken att vi skulle ha kycklingar i år, trotts 3 misslyckade ruvningsförsök. Men för ca. 1 månad sedan köpte jag 6 ägg av en Sussex uppfödare i Maxmo.

Men eftersom mina hönor inte ville ruva mer, frågade vi om våra vänners ruvningssugna höna ville ruva åt oss. De ville dom. Jippiii.....!

Så vi la våra "köpis" ägg under surrogatmodern. Som ruvade i 21 dagar. I torsdags kläcktes 3 kycklingar, varav vi fick hjälpa en lite på traven. De här med att hjälpa till under kläckningen är ytterst känsligt, de ska man egentligen inte göra. Men min vän Ida som har vanan inne assisterade kycklingen som hade hackat ut näbben, men inte kom längre p.g.a att hinnan hade torkat.Vi blötte upp hinnan med varmvatten och öppnade upp lite av skalet, sedan fick kycklingen bryta ut sig själv under surrogatmammans varma kropp. Den klarade sig trotts alla odds. Efter en dag såg man ingen skillnad på den lilla hjälplöse och de andra.

Idag har kycklingarna fått lämna sin surrogatmamma och flytta hem till oss. Nu bor de under en värmelampa i hallen. De ger i från sig små söta pip och äter som bara den. Underbara små dunbollar.

torsdag 25 september 2014

Sätta vitlök

I två år har jag misslyckats med min vitlök, jag har inte kunnat förstå varför? ( Nu vet jag , jag har planterat den för ytligt och för sent). Men nu har jag läst på, samt frågat experter så att allt ska vara bäddat för en lyckad vitlöksodling.

Beroende på vad man har för utsäde (d.v.s vitlökssort) ska man sätta vitlöken i olika jordtemperaturer. Har man ett nordiskt utsäde ska man sätta vitlöken när jordtemperaturen är 10 grader. Franskt utsäde börjar gro direkt så därför bör man sätta den så sent som möjligt när jordtemperaturen är 6 grader.

Gödning:

Vitlöken gillar aska ( likaså vanlig gullök). Viktigt att man tar vedaska som är brunnen ved ( inte fanerskivor, eller målade brädor, som kan innehålla giftiga ämnen.) Gödsla rikligt med aska 1/2 liter per kvadrat vänd ner det med greip. Benmjöl och kalk är också något vitlöken gillar, den vill ha kalkrik jord PH >7. ( Jag satte förutom aska, lite hönsgödsel på.)
'
Sådd:

Vitktigt att man tar utsäde som är friskt och stort, man tar det bästa av skörden till utsäde. Stora vitlöksklyftor ger större vitlöksskörd. Använd de små klyftorna i matlagnig i stället.

Sätt vitlöksklyftorna i jorden på 7-10 cm djup. Med 15 cm plantavstånd och 20 cm radavstånd.
Täck därefter jorden med ogräsfri jord t.ex. från tomatodlingarna för att slippa en del ogräsränsning till våren.
Jag satte ytterligare hönsnät på för att slippa att våra frigående höns sprätter upp vitlöksklyftorna.


I april ska vitlöken ytterligare få sig en omgång gödning för att bli riktigt stor. För att sedan skördas i  juli. Men nu får den vänta på sitt vita vintertäcke, innan det är dags att vakna. Nu banne mig ska de bli ett lyckat vitlöksår. De återstår att se. Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge, eller hur var det?

Framtidens hus?

Kolla in de här klippet om familjens Solvarms hus som svt filmat. Helt genialiskt.
Ett timmrat hus inne i ett växthus med eget kretslopp som ger gödning till de egna odlingarna. Kanske de är så här vi alla borde bygga i framtiden. Kolla in klippet här.

söndag 21 september 2014

Lunch vid ån

 Åhhh vad jag har njutit den senaste tiden av det varma höstvädret. Men ska man tro på senaste väderprognosen blir det kallare nu kommande vecka åtminstone häromkring.

Så i dag har jag och barnen tagit in alla tomater från växthuset, tagit upp potatisen ur landet, samt skördat de sista bönorna. Nu kan kylan komma.

Bilderna är från i fredags när jag passade på att äta lunch på en sten mitt i vår å som rinner förbi vårt hus.
 Mer naturlig dukning kan det väl inte bli.
Älskar att slänga i hop matiga sallader. Här är en på ekologiskt rödris,vita bondbönor, egen grönkål, svarta marinerade oliver, salta jordnötter, olivolja, vitlök och balsamvinäger. Som tillägg en grön sallad och turkisk yoghurt. Mums!

lördag 20 september 2014

Vegoburgare med panerad fårticka

Fårtickan är en av våra trevliga matsvampar i skogen.
Det är en enkel svamp att känna igen. Det finns inga giftsvampar som man kan förväxla den med heller. Här kan du läsa mer.

När fårtickan tillreds blir den gul i köttet. Köttet behåller sin spänst vid tillredning, till skillnad från andra matsvampar.Den är därför ett utmärkt substitut till kött. Den passar bra att panera eller finhacka till vegetarisk färs.


Vegoburgare med panerad fårticka

Biff på fårticka
Om du har en stor fårticka skär hatten i lämpliga biffar. Små svampar skär man bara bort foten av.
Foten sparar men och gör vegetarisk färs av.
Panera biffarna först i uppvispat ägg och därefter i ströbröd.
Salta och peppra.
Stek i gjutgärnspanna först på högre temperatur, sänk sedan till medelvärme. Efter några minuter vänder du och steker andra sidan i några minuter till. Ströbrödet ska bli gyllene och svampen gulaktig och saftig.


Använd som biff till måltid, eller gör en vegoburgare.

Jag gjorde min vegoburgare av hembakt rågbröd, kokt egen odlad rödbeta, egen sallad, husets picklade gurkor, och zucchini tsatsiki.

Testa! Det blir godare än de flesta kötthamburgare om du frågar mig.

fredag 19 september 2014

Skogsutflykt och Lingon med Raw kolasås



 Barnen är hos sin mormor, så att jag får lite ledig tid för mig själv. Händer inte så ofta. Ibland måste man bara få ladda batterierna. Vad gör man då med två barnfria dagar? Jo är man tokig som jag så rensar man trädgårdslandet tills ryggen säger till, sedan far man på en skogsutflykt. Tro det eller ej, men de är så här som jag trivs bäst och där jag kan ladda batterierna. Jag har svårt att ligga still och läsa. Så en skogsvandring för ensam är som bästa dunderhonungen för en trött mamma.

Jag for till en gammalgranskog där mossan bredde ut sig som en heltäckningsmatta på marken. Ni vet en sådan där gammal orörd granskog som ligger lite på en kulle. Går man på östersidan om kullen kan man troligtvis hitta trattkantareller. Fårticka är en annan fin svamp som trivs bra i gamla granskogar.
 Hittade massvis med fårticka.
 Jag plockade några trattkantareller, men de är fortfarande väldigt små, så de behöver nog någon vecka till på sig innan de är klara. Vi bor ju i norra Österbotten, men bor du längre söderut kan de nog tänkas vara klara.
 En halvfull korg med fårticka är väl ändå inte så dumt. Älskar när marken blir lövtäckt.
Älskar att vandra sådana här vägar.
  Älskar höstens färger. 
 Jag på skogsvandring.
 Vidsträckta vyer. Åkrarna som blivit tröskade, balade och skördade. En känsla av förnöjsamhet inför vintern.
 Älskar strukturen i det här gräset. De är så vackert. Vackert i naturen eller varför inte i en vas innomhus.
Tyckte de va lite roligt att hitta en äppelhög mitt i skogen innan jag insåg syftet. Ser ni älgtornet i högra hörnet? Äpplena var lockbete. Jag är ju för att äta vilt i stället för massproducerat oekologiskt oetiskt kött, men ändå kändes det synd om älgstackaren som kommer att komma hit i hopp om att få sig en godbit.


Fick med mig lite lingon också.
Tänkte tipsa om en god superenkel och supersnabb kolasås till.


Raw kolasås

1 msk honung
1 msk ekologisk kokosolja
2 msk ekologisk jordnötssmör
en nypa salt

Mixa allt till en jämn smet.
Serveras till lingon eller tranbär.


Ett annat gott recept till lingon är Chaikräm som jag gjorde för något år sedan, det hittar du här.
Eller varför inte göra en lingon dryck som jag gjorde här.

onsdag 17 september 2014

Odlingsåret 2014, hur gick det?


Tänkte berätta lite hur det gick med mina odlingar i år. För varje år jag odlar lär jag mig något nytt. Vad lärde jag mig i år då?

Jo! Nakenfröpumpan som yngsta dottern sitter med på bilden ovan, tog över 1/4 av landet, den snurrade in sig i grönkålen, tog över vid frilandsgurkorna. Totalt fick jag fyra pumpor. Så summa summarum av att odla nakenfröpumpa är att det inte är värt det, om du inte odlar den i komposten. Pumpakärnorna som man tar tillvara av pumpan blir heller inte någon stor skörd med tanke på hur stor odlingyta den kräver. De kostar heller inte så mycket i butiken. Nästa år satsar jag hellre på en pumpasort som man äter köttet av.

Zucchini skörden blev inte så stor som jag hade hoppats på grund av kylan i juni. Men det räckte ändå till infrysning av zuccinitärningar till vinterns soppor och grytor.

Hälften av bönorna och ärterna frös bort i juni, så bönskörden blev heller inte så stor.

Broccolin fick jag god skörd av 6 plantor. Men nästa år ska jag ha ännu fler plantor.Vill ju ha för infrysning också.

Vitkålen fick jag stor skörd av, men jag satte ner plantorna alldeles för tidigt, så jag fick skörd redan i början av juli. Nästa år blir det senare sådd, så jag får skörda i slutet av augusti början av september. Gjorde surkål av hälften av skörden, men något gick galet denna gång så den möglade och jag fick slänga allt. Vi har tur som lever i dag när inte överlevnaden hänger på om vi lyckas med att ta tillvara skörden. 

Slanggurkorna hann inte komma igång ordentligt på grund av kalla juni. Som tur var fick jag gurkor av grannen (som odlade dem i komposten) till inläggning. (I fjol fick jag skörd så det räckte att dela med sig av, så olika kan det vara från år till år).  Nästa år blir det komposten eller varmbänk för gurkorna.

Testade på svartrot i år. Blev besviken. En smal rot som inte har någon större smakupplevelse. Tog upp onödig odlingsyta. Blir ingen nästa år.

Odlade fenkol, men den gick i blom, så de blev ingen knöl. Lite sugen på att få den att funka är jag ju, kanske försöker jag nästa år igen.

En del av kålroten fick fluglarver. De blir senare sådd för den också nästa år.

Allt det övriga jag odlade har lyckats bra. 

Täck odlingen funkade fint. Gav extra näring åt växterna, höll kvar fukten, och höll ogräset borta. Bara man fyllde på med nytt täck material. Har inte haft något större problem med sniglar. Men vi bor ju i Österbotten så vi har inga mördarsniglar heller.


 

Just nu är det att förbereda landet för nästa år. Rensa bort ogräset, täcka in landet med växtrester och halm. Lillan fick va med som tyngd. Ännu återstår lite ogräsrensning.

Sedan ska jag sätta vintersallad och vitlök.
 Men kvar i landet är purjon som får vara kvar en tid till. Jordärtskockorna som man kan skörda ända tills tjälen kommer i jorden. Detsamma gäller min älskade grönkål som är min absoluta favorit. Skulle jag bara få välja en sak att odla, skulle det troligtvis bli den. Den finns knappt i butikerna här omkring.

Sedan har maken 3 hektar med ekologiska morötter och en del rödbetor som han proffs odlar. De blir småningom skörd av dem med. Upptagningen av dem brukar vara klart i början av november. Så vi får kämpa på en liten stund till.

Ser fram emot lite lugnare tider i vinter, när man får gnaga på egna morötter, dricka sitt eget te och njuta av allt vi tagit tillvara under sommarhalvåret.



tisdag 16 september 2014

Nytt nummer av Parenteser


Nu är nyaste numret av internettidningen Parenteser ute! 
För att läsa klickar du HÄR!
Den är Gratis!

Där finns mycket läsvärt. Bland annat en artikel som jag skrivit. Gå in och läs!

onsdag 10 september 2014

Hemkonservering (hermetisk inkokning)

Har länge velat testa att vakum konservera, den metod som industrin använder t.ex. till barnmats burkar. Denna metod kallas ofta för hemkonservering eller med ett lite finare ord hermetisk inkokning.


Jag kokade äppelmos, men eftersom jag inte vill tillsätta socker ( äpplena är så söta i sig själv), och frysen är redan full. Behövde jag testa en annan metod, hemkonservering.

Denna metod var mycket vanlig innan man fick frysar till hemmen. Den kan användas för både grönsaker,frukt,bär, svamp, kött och fisk. Man förvarar den färdiga burken mörkt och svalt (t.e.x i ett skafferi), varan har mycket lång hållbarhet. Men öppnad burk förvaras i kylskåp och bör användas inom 3 dagar (om man inte tillsatt konservering i form av salt, socker eller ättika).

Hermetisk inkokning eller hemkonservering

Koka varan ( i detta fall äppelmos9.

Rengör noggrant glasburkar och lock. Sterilisera glasburkar och lock genom att koka dem i vatten i 10 min. (Bäst är det att använda glasburkar med gummipackning, men även vanliga glasburkar fungerar dock är hållbarheten inte lika lång).

Fyll varm glasburk med varm vara 3/4 av burkens volym (annars kan burken lätt spricka sönder). Torka av ev. klott med kokt vatten och en ren handduk. Lägg på locket.

Lägg glasburkarna i en 10 liters kastrull, fyll på med vatten så att det täcker halva burkarna. Koka upp vattnet.

Koktid och temperatur varierar beroende på vara.

OBS! glasburkarna får inte börja hoppa i kastrullen då kan de lätt spricka sönder.


Grönsaker sjudes i 95°C cirka 1 timme: Bönor, ärter, skivade morötter kan läggas hela på burk. Häll på kokt saltlag (2 tsk/liter vatten). 

Frukt- och bär sjudes i 80°C ca 20 minuter, äppelmos i 90°C: Koka mos eller sylt.Lägg direkt i burk. OBS! Äppelmos utan socker kokas 1 timme!


Svamp sjudes i 95°C 60-75 minuter: Rensa, skär i bitar och förväll svampen. När den är klar häller man den på burk och häller på kokt saltlag (2 tsk/ liter vatten). 


När varan kokat i rätt temperatur tillräkligt länge. Tappar man upp kallt vatten i diskhon, Sedan lyfter man försiktigt upp de heta burkarna med en ungnsvantte, och ställer ner dem försiktigt i det kalla vattenbadet i diskhon. När burkarna svalnat tar du upp dem och torkar av dem. Förvara mörkt och svalt.

Det bildas på detta sätt ett undertryck i glasburken som gör att locket suger fast. Man har vid upphättning kokat bort bakterier och mögelsporer och när locket suger fast gör det så att inga nya mögelsporer kan komma in.


OBS! Om något under tillverkningen gått snett och du råkat få en möglig produkt, bör denna inte användas.

Tillvarata skörden med hjälp av hemkonservering. Inga konserverings medel, socker eller ens en frysbox behövs. Perfekt om man vill göra egen babymat, eller för självförsörjning. Kan det bli bättre?

fredag 5 september 2014

Skörda, ta till vara och torka

 Skördetiden tar aldrig slut känns det som. Det är lätt hänt att man blir matt av allt som borde göras. plocka äpplen, plocka lingon,plocka svamp, skörda grönsaker och sen ta tillvara allt. När man sedan varit en ihärdig ekorre som fyllt sina vinterförråd fulla, så får man njuta av svampmackor, nässelsoppa, äppelmust och egen bär musli mitt i den kalla snöfylda vintern. Den är belöningen är värd all möda.

Jag väljer att torka en hel del av det jag skördar. Vårt kök har blivit till ett stort torkrum, där det torkas växter, rönnbär och äpplen i varje hörn.Vår ugn har omvandlats till en torkmaskin, som är igång dagligen.

Nässlor på tork ovanför köksbordet. Hängde upp dem i förra veckan, så nu är de torra nog att smulas sönder och läggas på glasburk.

De finns sjukt mycket rönnbär i år, som bara väntar på att plockas. Vad ska man då använda dem till? Jo man kan göra rårörda rönnbär, rönnbärsgele, rönnbärslikör, eller frysa dem hela för att använda dem i smoothies ( de har jag gjort). I smoothies märker man inte av de sura rönnbären, men man får de fina C-vitamintillskottet som kroppen behöver. Det räcker med 3 stycken rönnbär per portion för att fylla dagsbehovet av C-vitamin. Bästa vitaminpillret :)!


Jag har även gjort rönnbärspulver. Mixade rensade rönnbär till en slät smet som jag bredde ut på bakplåtspapper och torkade i ugnen först någon timme på 70 grader och sedan på 50 grader tills smeten blivit torr. Sen bröt jag sönder plattan i små bitar och mixade dem i en mixer med tät slutet lock (det funkade inte med en stavmixer, men om du har en mixer som du mal kaffebönor i så är den perfekt att använda).

Rönnbärspulvret kommer jag att använda på gröten, i muslin, i brödbak, i örtsalt, i vitaminpiller.

Äppelskivor på tork. Min fina man snickrade denna ställning åt mig ifjol. Den är just nu i full användning. Jag kärnar ur äpplena med en äppelkärnare, skivar dem tunt, hänger upp dem på ställningen och låter dem torka. Efter en vecka är de torra, då lägger jag dem i en glasburk med tät slutande lock. 

Äppelskivorna är toppen att ha i musli och barnen älskar dem som snacks.

Karljohan är toppen att torka. Jag tar de allra minsta som är fasta i köttet och hyvlar dem tunt med en osthyvel. In i ugnen på 50 grader tills de är kruttorra.

En del har jag torkat och satt i papperspåse, och en del har jag mixat till ett svamppulver som är toppen att ha som krydda i många maträtter.

Med detta inlägg vill jag visa för er att man kan komma långt med att rumstorka eller torka i ugnen, de behövs inga dyra torkaparater, visserligen kan det vara smidigt, men man tager vad man haver.

torsdag 4 september 2014

Om höns



Tänkte berätta om höns eftersom en läsare var nyfiken på att skaffa hönor, och ville veta mera.

Vår dotter fick av sin farfar till 2 årsdagen 8 avlagda värphybrider och en tupp. De var till allas glädje, för vi hade nämligen tänkt skaffa hönor, så de var den bästa gåvan hon och vi kunde få. De såg alldeles förskräckliga ut när de kom eftersom de hade varit inlåsta i en hönsfarm med tiotals andra hönor. Kammen var alldeles ljusrosa, och fjäderskruden var ruggig. De förstod inte att de kunde sprätta runt och leta mask, eller att de skulle sova på en pinne. De stod mest bara i ett hörn inne i rasthagen och var skrämda. De hade knappast sett en grön gräsmatta förr. Det var i slutet på maj.

I slutet av sommaren hade de lärt sig att sitta på pinnen, krafsa efter mask, sandbada, lägga ägg och allt annat som "vanliga" hönor kan. De lärde sig till och med att gå fritt utomhus. Före klockan sju på kvällen hade de alla letat sig in och satt på sin pinne, ( detta är inget man behöver träna, det finns i deras instinkt att söka sig till boet vid en viss tidpunkt). Värphybriderna kan aldrig lära sig att ruva fram kycklingar, denna instinkt har de gått miste om vid framavlingen.

Efter detta har vi testat på olika rashöns. Brahma- araucana blandning, en isbar blandning, kochiner ( vilket inte var vår grej de är helt enkelt för små för att passa i grytan och ger små ägg, men de är goda ruvare), wyandotte  och nu senast Sussex. De två nya sussex hönorna är tonåringar ( men jag har börjat ana att båda är tuppar). Denna ras har jag tänkt avla fram mera av. De andra kommer vi ta bort vart efter.

Jag köpte Sussex ägg från en uppfödare och la dem under en höna som ruvade, tyvärr lyckades det inte första gången. För man skall tydligen låta äggen vila något dygn efter att de åkt bil, p.g.a att äggtrådarna ska stabilisera sig igen. Nu testar vi på nytt, jag har ingen höna som vill ruva just nu ,så min vänninas höna får ruva fram mina kycklingar. Får se om det lyckas denna gång i stället.

Höns tips

Jag är ingen expert på höns, men jag tänkte tipsa lite om det jag lärt mig.

1. Börja med värphybrider
Vill man pröva på att ha höns är det bra att börja med värphybrider, de kostar inte mycket, plus att du räddar några stackare som har haft ett uselt liv. Värphöns i hönsfarmer byter de ut vart annat år, eftersom de börjar lägga för stora ägg och så börjar de lägga färre ägg. Men de livar upp igen när de får komma till en bra miljö, efter någon månad när de känner sig trygga börjar de lägga ägg igen. Vi 2 värhybrider kvar som är 6 år, de lägger fortfarande något enstaka ägg (dock inte dagligen mera). En höna kan leva ca. 10 år.


2. Ras höns
Efter att man är säkert på att man vill ha höns kan man börja köpa rashöns. Renrasiga hönor brukar kosta ca. 30 euro. Du behöver inte ha tupp för att få ägg. Men hönorna hålls som en mer samlad flock om man har tupp. Dessutom får de ju sig en kärleksstund nu som då, som kan leda till kycklingar om ruvlusten infaller :). Tuppar kan man få på köpet om du har tur eller så får du ge en billig peng för dem. Läs på och välj en ras som passar ert behov.

3. Lär dig mer
Vill man veta mera innan man köper höns, är det bra att läsa på. Börja med Höns av Anette Sievers, och John Seymour Självhushållning kan jag gott rekommendera. Bor du i  Finska Österbotten håller Maria Österåker hönskurser. Dessutom finns det på FB en grupp som heter Höns i österbotten, där kan du kolla vilka hönsraser andra i nejden har. Kanske finns det liknande i Sverige? På findit.fi brukar uppfödare annonsera ut när de har hönor till salu. Kanske funkar det lika på blocket?

4. Mat
Vi ger våra hönor havre, kalk och matrester, dessutom är de frigående så de hittar sin egen mat (vi ger inget specialfoder).Såklart rent vatten varje dag. Väljer du att köpa värpfoder eller alloder, välj ekologiskt om du kan annars är det stor risk att du ger dina höns genmanipulerad soja och majs som finns i vanligt hönsfoder.

På vintern behöver hönsen proteintillskott och vitamintillskott då de inte längre kan hitta sin mat i marken. Jag brukar då ge dem solrosfrön, nässlor, krossade torkade ärter, linfrön, krossat torkat äggskal, och korn. Förutom havre, kalk och matrester som de alltid har tillgång till. Torkade rönnbär är också bra att ge.

Att ha komposten nära hönshuset är bra för hönorna älskar att söka sig mumsbitar där i form av mask, skalbaggar, larver och matrester.

5. Boende
När man bygger ett hönshus ska man tänka på att de bör ha en sittpinne att sova på, gärna med en hylla under för de skiter alltid mycket när de sitter på pinnen. Välj gärna en skiva med glatt ytskikt så är den lätt att rengöra med en spackel som man skrapar bort skiten med.

 Ventilations hål för till luft och frånluft är nödvändigt i hönshuset. Isolering är också nödvändigt. Hönorna klarar upp till 10 minusgrader, men blir det runt minus 20 och 30 grader behöver de extra värme. Vi brukar lägga in ett batteri till vintern med ett galler runt. Under vinterhalvåret när vattnet fryser inne i hönshuset byter jag det minst två gånger dagligen.

De är bra om det finns ett fönster i hönshuset som släpper in dagsljuset. Men när dagarna blir kortare behöver hönorna extra ljus för att hinna äta. En höna behöver 8 timmar ljus per dygn. Vi brukar tända lampan i hönshuset kl 7 på morgonen och släcka den kl 7 på kvällen. Jag vet de som har gjort så att lampan dimmar ner till kvällen för att hönorna skall hitta till pinnen, men detta är inte nödvändigt om man har rutin på släckningen.

Ett värprede är bra att ha. Men det duger med en låda med lite halm. Om en höna börjar ruva är det bra att ha ett skilt ställe där hon kan få ruva i fred, gärna ett litet hörn av hönshuset med ett rede och lite golvyta (man kan skärma av med en skiva).

En foderautomat med fri tillgång på säd är också bra att ha. (Hönor kan inte föräta sig).

På golvet är det bra att ha halm eller sågspån. Vi brukar ha halm på vintern eftersom vi har tillgång till det ( spån måste vi köpa ifall vi skulle välja det). På sommaren är hönorna mesta dels ute, så då brukar jag inte ha något golv material, detta gör det mer lätt städat.

Hönorna vill ha ett ställe att sandbada för att kunna göra sig av med ohyra. De dammar in sanden mellan fjädrarna så att loppor inte ska trivas. Jag har förstått att aska och kalk är bra att tillsätta i sanden för att hjälpa dem att bli av med ohyran.




6. Lite om ägg

Hönorna brukar börja värpa ägg på våren, de fortsätter värpa under sommaren och hösten. Men vid jul brukar värpandet avta, för att sedan i februari/ mars börja i igen när ljuset återvänder. En höna som ruvar och får kycklingar värper inga ägg, förren kycklingarna är gamla nog att lämna modern. Har man frigående höns finns risken att hönorna hittar hemliga ställen att värpa. Då är det bra om man kan iaktta hönorna, smiter de iväg från flocken ensam, är de troligtvis på väg till sitt gömställe.

Hönor är lättskötta djur, de kräver bara mat, vatten och husrum. De är lika lättskötta som en katt. Men ger dessutom ägg. Har du höns, har du alltid mat (ägg) hemma fastän kylskåpet det ekar tomt. Du har alltid en bra gå bort present. Du har en bra grund till giftfri färg. Hönor är bra underhållning åt barn, de är kul att mata, iaktta, plocka ägg och sköta om hönor, även för riktigt små barn.

7. Slakt och nödslakt
Ska man ha höns ska man vara beredd på att man blir tvungen att slakta. Eller nödslakta ett sjukt eller skadat djur. Men sjuka djur kan man inte äta!

Det blir lätt en tupp för mycket som bör tas bort eller en höna som blivit för gammal och inte längre värper. Jag vet att många blir så kär i sina hönor att slakt är otänkbart, men jag tycker det är lika bra att ta tillvara köttet. Hellre äter jag mina höns som jag vet har haft det bra än höns från en hönsfarm med lidande hönor (de bojkottar jag).

Höns och tuppar som är äldre en 1 år är sega, därför bör de koka i 3-4 timmar. Därefter passar de bra som kött i en gryta eller malda till hönsbiffar till hamburgare.


8. Mera höns åt folket!
Nu låter de här ju dumt efter att jag nyss talat om slakt. Men jag tycker att fler borde skaffa höns, för de är fantastiska djur.

Du ger dem dina matrester, som annars skulle bli en extra kostnad. (Plus att man slipper dåligt samvete när barnen lämnat halva grötportionen.) De ger dig / er både ägg, underhållning, gödsel och kött.

Har du en trädgård? Ifall du svarar:  -Ja!

Vad väntar du på? Gå och köp dig en höna eller två, vetja!